.
Bara några dagar efter att jag hopptävlat i Strängnäs märkte mamma av en liten svullnad på Felix ben. Vi trodde att det kunde vara att han slagit på sig eller något som inte var så jätte allvarligt. Han var inte halt alls, och betedde sig som vanligt. Vi hopptränade för Linda på en tisdag, och han hoppade verkligen grymt bra, även ett språng på 90-95. Han kändes helt normal & var som vanlig. Vi hade äntligen kommit igång efter mer än ett års slitande - från botten började vi verkligen. Vi hade börjat komma ut på tävlingar och hoppa högre, det kändes så bra, jag var verkligen glad att vi lyckats så långt - för det trodde jag aldrig, inte på så kort tid. Men anyway, glad som jag var så vände det fort. Som många tävlingsryttare säger, varje gång det går bra på tävling, eller när ni ens är ute på tävling, eller bara tränar eller whatever, NJUT. För vilken sekund som helst, kan din häst stå där skadad & inte gå att rida på - tro mig, det kan gå på bara några sekunder. Ja, mamma åkte iallafall upp till Strömsholms djursjukhus med Felix för att vara på säkra sidan, vi trodde inte det skulle vara något allvarligt, för svullnaden hade tillochmed gått ned lite. På morgonen ringde hon mig, och jag var rätt så posetiv och glad, för jag trodde det skulle vara bra besked - vilket det inte var. "Jaah.. Det var en allvarlig akut senskada som din häst har" sa hon i telefonen. Det innebör att han måste vila i flera månader, och inge mer tävling det här året. Riktigt vad han gjort vet vi inte. Det kan vara efter hoppningen & att han är överansträngd exempelvis, och riktigt vad som hänt med "hans ben" är svårt att förklara, då jag själv inte riktigt förstår det helt. Men iallafall så står det bara vila på schemat. Otroligt tråkigt, nu precis till sommarlovet. Vi hade ju blandannat planerat att åka på ridläger i sommar & jag har vart så taggad till det, att få utvecklas ännu mer för grymma tränare och bara komma bort och få uppleva grymt mycke roliga saker - nu blir det inte av. Nu kanske vissa tror att jag inte kommer fortsätta med Felix alls, men så är det absolut inte. Jag hoppas att om några månader kunna sätta igång honom igen och till 2015, komma ut & tävla som vanligt.
Han kommer ju tappa en hel del, vi hade verkligen kommit långt och han hade blivit sååå fin, så det känns lite tungt, för det har verkligen vart så mycket kämp&slit med honom. Men jag kommer aldrig ge upp med honom. Jag har aldrig ridit en häst som haft en sådan vilja till att arbeta och göra allt rätt. Vi har kämpat och gjort så mycket tillsammans. Han är min allra bästa vän, ingen annnan i hela världen kommer någonsin ta hans plats. Jag gör verkligen allt för honom, min kung.
